Man får inte ens vara arg utan att det bestraffas;)
Usch.
Jag trodde verkligen jag sjöng på sista versen nyss. Jobbade till 22 idag och när jag klev av bussen bakom filmstan var det förvånadsvärt tomt på gatan för att vara en fredag kl 23. Då ser jag honom. Knarkarturken. Som brukar hänga utanför westan. Han som jag trodde skulle skjuta mig i ryggen för ca en månad sen.
Jag och Danne hade varit i affären. Vi var osams och jag var jättearg. När jag är arg, då är jag mycket otrevlig och viker mig inte för nåt. Glor någon t.ex på mig, då glor jag sannerligen tillbaka. Och det va det jag gjorde den här dagen. Men jag blängde uppenbarligen tillbaka på fel person. Utanför westan satt en utländsk äldre man som såg otroligt kriminell och farlig ut. Han blängde på mig och jag gav en besvärad blick tillbaka.
Då ser jag i ögonvrån hur människan ställer sig upp och jag hör hur han börjar slänga ur sig massvis av olika glåpord, bl.a "jävla fetto!" och går efter oss mot grinden. Jag spänner hela kroppen och tänker, snart kommer skottet. Danne öppnar grinden och jag smiter snabbt in. Kollar mig sedan över axeln för att se om han sprungit efter, men han stod som tur var kvar utanför grinden och skrek och veva med armarna, men jag skyndade snabbt in i porten för att undgå eventuella skott.
Eftersom jag och Danne var osams så delade vi inga meningar med varann efteråt om saken. Men för någon vecka sedan tog jag upp det och det visade sig att han blivit nästa lika rädd som jag.
Jag såg alltså den här mannen när jag va på väg hem nyss. Och fick en fruktansvärd känsla av obehag. Han gick på andra sidan gatan och skrek på en alkoholiserad kvinna. Jag sprang in i säkerheten inne på westan och köpte ostpopcorn. Jag klarade mig även den här gången!
Min största skräck är att bli skjuten. Jag drömmer ofta mardrömmar om att jag blir jagad av någon med pistol. Och ibland att jag också blir skjuten, då vaknar jag med ett ryck. Därför tänkte jag den där dagen, att nu är min stund kommen, det här är mitt öde. Han skjuter mig här och nu.
Haha.
Ni minns väl solskenshistorien med pistolskottet och pizzadegen? Samma sak där. Vad kommer denna skräck ifrån? Ibland, kan jag till och med vända mig om på gatan om jag hör att någon går bakom mig för att säkerställa att ingen siktar mot mig med pistol. Jag menar, risken att bli mördad med en osthyvel känns till och med större i dagens Sverige. Eller?
Nog om paranoida psykbryt.
Igår hade jag och mamma en heldag ihop. Vi gick på stan och shoppade och käkade sedan tapas på La Uva. Så underbart gott! Bl.a jumbokräftor och marinerade champinjoner. Fick även en gudomlig dessert. Smarrigt värre.
Thank you mum. You're the best!
Shoppingrundan resulterade i en vårjacka och en t-shirt. Och så hittde jag äntligen ett nagellack i mintgrönt. Har vänt upp och ner på kicks butiker i min jakt. Men så stod det plötsligt där, precis när jag var på väg ut från butiken, en sista utgåva menad bara för mig.
Nöjd:)
Jag trodde verkligen jag sjöng på sista versen nyss. Jobbade till 22 idag och när jag klev av bussen bakom filmstan var det förvånadsvärt tomt på gatan för att vara en fredag kl 23. Då ser jag honom. Knarkarturken. Som brukar hänga utanför westan. Han som jag trodde skulle skjuta mig i ryggen för ca en månad sen.
Jag och Danne hade varit i affären. Vi var osams och jag var jättearg. När jag är arg, då är jag mycket otrevlig och viker mig inte för nåt. Glor någon t.ex på mig, då glor jag sannerligen tillbaka. Och det va det jag gjorde den här dagen. Men jag blängde uppenbarligen tillbaka på fel person. Utanför westan satt en utländsk äldre man som såg otroligt kriminell och farlig ut. Han blängde på mig och jag gav en besvärad blick tillbaka.
Då ser jag i ögonvrån hur människan ställer sig upp och jag hör hur han börjar slänga ur sig massvis av olika glåpord, bl.a "jävla fetto!" och går efter oss mot grinden. Jag spänner hela kroppen och tänker, snart kommer skottet. Danne öppnar grinden och jag smiter snabbt in. Kollar mig sedan över axeln för att se om han sprungit efter, men han stod som tur var kvar utanför grinden och skrek och veva med armarna, men jag skyndade snabbt in i porten för att undgå eventuella skott.
Eftersom jag och Danne var osams så delade vi inga meningar med varann efteråt om saken. Men för någon vecka sedan tog jag upp det och det visade sig att han blivit nästa lika rädd som jag.
Jag såg alltså den här mannen när jag va på väg hem nyss. Och fick en fruktansvärd känsla av obehag. Han gick på andra sidan gatan och skrek på en alkoholiserad kvinna. Jag sprang in i säkerheten inne på westan och köpte ostpopcorn. Jag klarade mig även den här gången!
Min största skräck är att bli skjuten. Jag drömmer ofta mardrömmar om att jag blir jagad av någon med pistol. Och ibland att jag också blir skjuten, då vaknar jag med ett ryck. Därför tänkte jag den där dagen, att nu är min stund kommen, det här är mitt öde. Han skjuter mig här och nu.
Haha.
Ni minns väl solskenshistorien med pistolskottet och pizzadegen? Samma sak där. Vad kommer denna skräck ifrån? Ibland, kan jag till och med vända mig om på gatan om jag hör att någon går bakom mig för att säkerställa att ingen siktar mot mig med pistol. Jag menar, risken att bli mördad med en osthyvel känns till och med större i dagens Sverige. Eller?
Nog om paranoida psykbryt.
Igår hade jag och mamma en heldag ihop. Vi gick på stan och shoppade och käkade sedan tapas på La Uva. Så underbart gott! Bl.a jumbokräftor och marinerade champinjoner. Fick även en gudomlig dessert. Smarrigt värre.
Thank you mum. You're the best!
Shoppingrundan resulterade i en vårjacka och en t-shirt. Och så hittde jag äntligen ett nagellack i mintgrönt. Har vänt upp och ner på kicks butiker i min jakt. Men så stod det plötsligt där, precis när jag var på väg ut från butiken, en sista utgåva menad bara för mig.
Nöjd:)
Kommentarer
Postat av: Tessi
Fyfan vad äckliget.. :/ vad är det för idioter ute nuförtiden egentligen???
Hörs och ses snart.. är nästan klar med allt nu :)
Pusss
Trackback
